Ara, det är min man det!

Mästarnas mästare, det är verkligen ett program i min smak. Det är det absolut bästa som visas just nu, jag njuter varje tisdag av att få följa dessa otroligt duktiga fd. mästare.

Många av deltagarna har jag liksom glömt av vad de egentligen åstadkommit för att istället komma ihåg något sämre ur deras karriär. Per Elofssons lopp mot Johan Muehlegg (el vad han nu heter), Aras lämnade OS-medalj, Pelle Fosshaugs utbrott på bandyplanen osv, men nu får man återuppleva deras fantastiska karriärer och jag är väldigt imponerad avdessa idottsmänniskor. Så otroligt många timmar av att bara nöta, nöta, nöta för att bli bäst i världen och att sedan se dem lyckas, det är häftigt.

Saknar däremot Ara, han verkar vara en sån där som alla vill vara vän med, en riktigt mysig kille!

Dagen har innehållit mammaträff med I och U och deras barn, eftermiddagskurs med jobbet om hur man bemöter personer med t.ex. AD/HD och Aspbergers syndom som var väldigt intressant och nu på kvällen har vi bara myst. Både jag o M längtar efter A...vi ses imorgon.

Kram kram