Pratar gör han också. Hela tiden. Charmigt för det mesta, men när han följde med mig igår på cykelträningsrunda runt Långnäs var det lite svårt att svara på hans hundra frågor när pulsen var uppe och vinden blåste ordentligt. "Sa du?" fick jag höra mer än en gång.
När han förra veckan låg bakom min rygg började han krama min mage. Den är så stor mamma...var inte en så uppskattad kommentar från honom. Ska säga till honom att det inte är så uppskattat eller charmigt att säga så, speciellt till tjejer. Den tjej som sa så till mig (två gånger) när jag gick på gymnasiet fick sig ju en liten smocka...:). Som sagt, mitt humör, det har jag kvar.
Sötkusinerna i fredags.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar